Färger berör oss

Färger påverkar oss känslomässigt, och de flesta av oss har tydliga preferenser vad gäller färger. Flera undersökningar visar, att de flesta människor har blått som favoritfärg. Det betyder nu inte att de skulle föredra blått i alla situationer. De miljöpsykologiska forskarna Jan Janssens och Rikard Küller har tvärtom visat, att vår uppskattning av färger på hus beror på helt andra saker. Vi tycker bra eller illa om en fasadfärg beroende på kontrasten mellan huset och dess omgivning, och vi påverkas också av vad vi förväntar oss att se på denna typ av hus. Att tycka om blått är en sak, och att tycka om blåa hus en helt annan.

Många av våra känslomässiga reaktioner på färg bygger på det vi känner igen och är gemensamma för stora delar av mänskligheten. Naturens färgkombinationer fyller oss med igenkännande och kan utnyttjas för att skapa trivsel eller höja vår uppmärksamhet. Ett tydligt exempel på det senare är den standardiserat gul-svartrandiga varningsmärkningen. Det är inte en slump att den liknar mönstret hos getingar och andra djur som vi har lärt oss att undvika. Ljusets samspel med färgade föremål ger typiska skalor av mättnadslika färger, som påminner oss om någonting välbekant även när de används i helt andra sammanhang.

En annan typ av igenkännande bygger på det som är vanligt i den egna kulturen. För den som är född och uppvuxen i Sverige är det helt ”naturligt” med röda trähus, medan den tillfälliga besökaren kan bli mycket förvånad över denna exotiska bebyggelse. Även i andra sammanhang speglar färganvändningen kulturella och social konventioner, där det som är självklart i ett land eller en tid kan upplevas som främmande under andra förhållanden.

Uppdelningen mellan varma och kalla färger är gemensam för många människor. Psykologen Lars Sivik har undersökt detta i Sverige, och kommit fram till tydliga resultat där gula och röda färger uppfattas som ”varma” medan blå och blågröna färger uppfattas som ”kalla.”. Samtidigt fann han, att tydligt vitaktiga färger uppfattades som kallare än starkt kulörta färger, oavsett kulörton. Vid en motsvarande undersökning i Grekland kunde Sivik konstatera att grekerna gjorde något annorlunda bedömningar av färgernas värme och kyla. En rimlig tolkning är att det avspeglade de annorlunda färgskalor som finns i naturens årtidsväxlingar i respektive land.

Det finns gott om mer eller mindre välgrundade föreställningar om hur olika färger påverkar vår sinnesstämning. Det sägs t.ex. att man blir aktiv av rött, att grönt är lugnande och att blå väggar i ett sovrum ger känslan av svalka. För att man alls ska kunna pröva sådana påståenden måste man låta människor vistas i rum med olika färger. Vid Miljöpsykologiska institutionen i Lund har man mätt människors hjärn- och hjärtaktivitet när de fått utföra olika sorters arbete inne i testrum med olika färgsättning. Det visade sig att hjärnan aktiverades betydligt mera i ett färgrikt rum än i ett enfärgat grått, och att ett rött rum gav mera hjärnaktivitet än ett blått rum. Samtidigt kunde man motbevisa andra påståenden: Tiden upplevdes gå lika fort oavsett rumsfärgen, och man frös lika mycket eller litet i ett rött rum som i ett blått.

Under länken Färgsätt och måla / Inomhus /Färg och ljus berättar vi om flera experiment med rum i olika färger.

En viktig slutsats är, att det inte bara är kulörtonen utan i minst lika hög grad nyansen som påverkar oss, både psykiskt och fysiologiskt. En milt grön färg är naturligtvis mer lugnande än en knallröd, men om man väljer en intensivt ärtgrön färg så försvinner den lugnande effekten. Även mängden av färger påverkar oss, en färgrik miljö kan ge uppfriskande stimulans men blir färgerna för många och olika upplever vi i stället en störande stress.

Källa: Målaremästarna